Några trevliga dagar i Stockholm

Anledningen till det lilla uppehållet i bloggandet beror på att vi gjort en resa till Stockholm några dagar. Vi åkte med båten i måndagsmorse och kom hem igår natt. Det är ett bra tag sedan vi var i Stockholm och jag ville träffa min syster Kerstin och få ta mig en titt på deras nya lägenhet.

Vi åkte med morgonbåten, så vi kom fram redan vid 12-tiden. Åke vill gärna bo inne i stan, så trots att Kerstin erbjudit oss att bo hos henne, så hade jag bokat rum på Rica Hotel på Slöjdgatan, som ligger centralt och bra, bara 500 meter från Centralen. (Kerstin bor på Lidingö ska jag väl tillägga)

Vi kunde inte få checka in på hotellet förrän kl 14.00, men gick dit med vår väska och satte in den i deras bagagerum så länge. Sen ringde jag till Kerstin och talade om att vi anlänt och då visade det sig att hon var alldeles i närheten, så då kom hon till hotellet och hämtade oss och så åkte vi tillsammans ut till Lidingö. Vi hade köpt varsitt 72-timmars SL-kort, så det var bara att åka iväg med tunnelbana och sedan vidare med bussen. De där korten är väldigt praktiska och verkligen prisvärda och man kan åka hur mycket som helst.



Lägenheten var jättetrevlig och här sitter Kerstin på sin fina balkong.

Kerstin bjöd oss på lunch på en restaurang, som låg precis i närheten av lägenheten och sedan tog vi buss/tunnelbana tillbaka till stan för att checka in på vårt hotell. Kerstin följde med oss för hon var lite nyfiken på hur rummen såg ut.


Hotellet var riktigt trevligt och det här är utsikten från vårt fönster. Det är vinterträdgården där vi sedan åt frukost om morgnarna.


På kvällen gick vi ut en stund och på Sergelstorg var det demonstration för Iran

Vi var inte ute så länge för vi var ganska trötta, så vi gick tillbaka till hotellet och åt middag i deras restaurang och sedan gick vi till vårt rum och såg på TV ett tag innan vi somnade. Det var ju första avsnittet av Montalbano och det vill jag ju inte missa.


På morgonen var det fullt av folk som var och åt frukost när jag tittade ut genom fönstret vid sjutiden, det var lite för tidigt för mig, så jag kröp i säng igen.

Vid niotiden gick vi och åt en härlig frukost och sedan gick vi ut på stan. Först gick vi ner till Hötorget och tittade på alla vackra blommor och grönsaker och en vända ner i Hötorgshallen var vi också. Sedan gick vi till Klarabergsgatan och busshållplatsen där, för vi hade haft lite funderingar på att åka ut till Skansen och se om de kommit igång med förberedelserna inför kvällens premiärprogam av Allsången. Bussarna ut till Djurgården var alldeles packade av folk, men så kom det en buss, som det såg ut att vara ganska gott om plats i, så där hoppade vi in. Bussen blev så småningom fullpackad med folk den också, men vi kom fram utan problem och sedan var det bara att betala inträdet, ta rulltrappan upp och sen var det inte så långt kvar till scenen. Det var redan massor av folk och repetitionerna pågick för fullt. Vi lyckades få bra platser och enda problemet var att det var gassande solsken och hemskt varmt. Från scenen påminde de oss hela tiden om att vi skulle komma ihåg att dricka och en vakt gick omkring med sprayflaskor och sprayade vatten på de som tyckte att det började kännas jobbigt.


På förmiddagen var det mest Henrik Dorsin som agerade. Tingeling-visan vet jag inte hur många gånger vi hörde.

Sedan gjorde de lunchuppehåll, vi åt en glass och satte oss i skuggan ett tag. Jag gick en promenad på Skansen och vid 13-tiden kom Kerstin också. Efter lunchen var det Tomas Ledin som repeterade sina nummer. Det var väldigt roligt att se, men värmen gjorde att vi gav upp till slut och vi beslutade oss för att ge oss.


När vi skulle åka från Skansen kom just spårvagnen, så då åkte vi med dem. Den här konduktören tycker jag är väldigt söt och han gick in för sin roll till 100%.

När vi steg av spårvagnen vid Nybroplan kom Kerstins man, Hassine och hämtade upp oss där och så följde vi med dem hem. Kerstin bjöd först på kaffe och sedan fick vi en härlig middag innan det var dags att se TV-versionen av Allsången. Jag måste ju säga att musiken var bra mycket bättre live.


Här sitter Kersin, Hassine och Åke på balkongen.

Onsdag morgon och redan dags för hemresa. Vi låg ganska länge, åt frukost och checkade ut från hotellet och sedan gick vi ut på stan. Vi tog en promenad till Centralen och där lämnade jag av Åke, medan jag gick och shoppade lite. Vid 12-tiden kom Kerstin och då beslutade vi oss för att det var för varmt att gå inne i stan, så vi tog färjan ut till Fjäderholmen. Åke har varit där en gång förut, men för mig var det första gången och jag tycker att det var jättemysigt där.


Fjäderholmens Krog


Här kommer den ena stora båten efter den andra


Kerstin har hittat en spännande kulspruta från andra världskriget

När vi kom tillbaka till Stockholm, mötte Hassine upp igen, vi hämtade vår väska på hotellet och så följde vi med ut till Lidingö en sväng igen. Kerstin bjöd på lite god kvällsmat och sen skjutsade de oss till Cityterminalen. Så återstod bara den lätt träliga hemresan och vid 1-tiden på natten var vi hemma igen. Trötta, men väldigt nöjda med vår resa. Tack Kerstin och Hassine, som tagit så väl hand om oss!

Sicilien maj 2009

Vi åkte upp till Stockholm med flyg på måndagskvällen och övernattade på Rest and Fly i en hundkoja, som Åke kallar de små rummen. De är enkla, men vad gör väl det när man bara ska ligga där några timmar. Det är helt perfekt att vara på plats inne på Arlanda när man ska iväg så tidigt som vi. Incheckningen stängde redan klockan 04.55, så klockan stod på ringning 03.30.

Dag 1/Tisdag

Här sitter Åke och äter frukost innan vi ger oss iväg till avgångshallen.

När vi flög in över Sicilien kunde vi se att det var mycket snö kvar uppe på Etna.
Resan gick jättesmidigt och när vi kom fram till hotellet där vi skulle bo, Holiday Club, var Eva där och mötte oss. Jag satte igång med att packa upp och Åke lade sig och vilade en stund. Eva satt ute och väntade på att vi skulle bli redo för att gå och äta lunch, när hon plötsligt ropade att jag skulle komma ut.

Den här söta kattungen hade kommit på besök. Den var helt bedårande, runt 8-10 veckor och alldeles tam. Den var ganska mager och verkade hungrig, men vi hade ju ingenting att ge den.

När vi så var färdiga med uppackningen gick vi tillsammans med Eva till La Spelonca för att äta lunch där. La Spelonca drivs av Evas svåger tillsammans med en kompanjon, så där gör vi alltid åtminstone ett besök. Spaghetti vongole valde vi till lunchen och den var verkligen läcker och kan varmt rekommenderas.

Åke hade bett om en liten portion, men det ångrade han nästan.

När vi ätit färdigt åkte vi och handlade. Vi måste ju skaffa kattmat och mjölk ifall den lille katten skulle komma tillbaka och så skulle vi ha mat till oss själva till frukostarna. Vatten måste man ju också ha, men det hade Eva redan ordnat, så det fanns i lägenheten och lite vin var det minsann där också. När vi handlat klart åkte vi tillbaka till lägenheten med våra inköp och när jag gick därifrån fick jag se, att det inte bara var en kattunge utan tre stycken! Sedan åkte vi med Eva hem till Gaggi.

Eva berättade att det skulle vara en begravning i Gaggi på eftermiddagen för en 16-årig pojke hade kört ihjäl sig två dagar tidigare i en scooterolycka . Han hade kört rakt in i en lastbil och förts till sjukhus där man bara kunde konstatera att han var hjärndöd. Man begraver sina döda tidigast 24 och senast 48 timmar efter dödsfallet. När vi kom fram till Gaggi beslutade vi att vi skulle gå till kyrkan och se hur det var där.

Kyrkan var prydd av banderoller som pojkens kompisar hade satt upp. Evas yngste son Edoardo var en av kamraterna och han hade gjort en av banderollerna och även skrivit ett tal som han skulle hålla i kyrkan. Jag tog ett foto av kyrkan, men sedan när det började komma en massa folk ville jag inte fotografera. Det samlades mer och mer folk och kyrkklockorna ringde och när tiden för begravningen närmade sig kom begravningsprocessionen upp längs Gaggis storgata. Kistan bars av ungdomar och hela gatan var alldeles svart av folk. Massor av blomsteruppsättningar med nästan bara vita blommor bars också fram. När man kom fram till piazzan framför kyrkan lyfte ungdomarna kistan upp i luften på raka armar och alla som samlats på piazzan applåderade. Sedan bars kistan in i kyrkan och begravningsakten började. Man hade högtalare, så att alla, som stod utanför och inte kom in i kyrkan, kunde följa det hela. Det var otroligt stämningsfullt och vackert och trots att jag ju inte kände den här pojken så grep stämningen tag, så att tårarna rann. Vi stod där ett bra tag, men sedan gick vi hem till Eva. Jag ska väl inte säga att det var roligt att ha varit med vid ett sånt här tillfälle, men väldigt lärorikt och intressant att få se hur en begravning kan gå till. Vi har ju varit med om bröllop, jag har varit med på sjukhuset när Edoardo föddes, vi har varit på dop, konfirmation och 18-årsfirande och nu blev vi ännu en erfarenhet rikare.

Fram på kvällskvisten tände Eva grillen och så fick vi en härlig middag med grillade urbenade kycklinglår och grillade involtini.



Från Evas terrass har man en härlig utsikt upp mot Cavallarokyrkan.

Dagen började gå mot sitt slut och vi som varit uppe sedan 03.30 var ganska trötta när Claudio, Evas man, skjutsade oss hem till Holiday Club. Gissa om vi sov gott den natten?


Dag 2/Onsdag

Oj så gott vi sovit! Vi hade varit bra trötta efter den där resedagen, som blev så lång, men nu var vi pigga igen och kunde glatt konstatera att det var soligt och vackert väder. Jag gjorde i ordning frukost till oss och till kattungarna, eller det var nog i omvänd ordning egentligen. Åke satte på TV:n och där finns det alltid fotboll att titta på och medan han gjorde det tog jag en promenad på Holiday Club, som är en välskött och trevlig anläggning.

När Åke tröttnat på TV:n gick vi till poolen. Det var nästan bara vi där, för gästerna som bor på "cluben" är för det mesta deltagare i kongresser och rundresor, så de ligger just inte och badar. Det kom en italiensk familj och slog sig ner i närheten av oss och de hade en liten flicka med sig, som badade och badade gjorde jag också.

Och nu finns det bildbevis på det

Eva var ledig hela veckan vi var på Sicilien, men hon hade lite att göra på förmiddagen, så hon kom inte ner till oss förrän vid lunchdags. Hon hade grillat så mycket involtini kvällen innan, så den åt vi nu till lunchen med lite sallad och bröd till och efter maten gick vi och satte oss vid poolen en stund till i väntan på ett spännande möte.

Vi hade stämt träff med Pysen/Helena Livet på Citronodlingen. Vilken gullig tjej det var! Lika öppen, glad och trevlig som hon verkat i sin blogg. Det var verkligen roligt att träffa henne och vi blev sittande hela eftermiddagen och pratade om allt möjligt. Det var så trevligt att få höra lite närmare om hur hon har det där på Citronodlingen.

Hon såg precis ut som jag kom ihåg från bloggen och vi kände igen henne med en gång både Eva och jag.

När vi skilts åt från Helena var det lite diskussioner om hur vi skulle fortsätta kvällen och vi bestämde att vi skulle gå och äta pizza och så blev det. Eva gick med oss, men hon blev tvungen att åka iväg för att hämta yngste sonen, Edoardo i Catania. Edoardo hade varit och spelat tennis i Palermo.

När vi kom hem till lägenheten igen satt vi och såg på TV en stund och sedan gick vi och lade oss och läste en stund.

De här små sötnosarna hade satt sig mellan gallerdörren och vår innerdörr och där satt de och tittade in på oss.



Dag 3/Torsdag

Nu hade det redan blivit torsdag och det var fortfarande vackert väder. På morgonen var det frukost som skulle fixas och kattungar att leka med och sedan gick vi och satte oss vid poolen. Det var riktigt varmt och gott och jag badade och mådde gott.

Fram mot lunchtiden kom Eva och hämtade upp oss och så bjöd hon oss på en härlig lunch hemma i Gaggi. Efter lunchen var det bestämt att vi skulle åka ut en liten tur, men först måste vi ju använda hennes dator ett tag och kolla nyheterna och vädret här hemma i Sverige. Förr när man åkte iväg utomlands, visste man nästan ingenting om vad som hände i världen eller i alla fall inte här hemma, men nu är man hela tiden informerad om allt. Det är både på gott och ont tycker jag! Det var nästan mera semester och avkoppling förut och tidningarna man fick på planet på hemresan kastade man sig över med stor nyfikenhet.

Så gav vi oss iväg och först körde Eva till Gole Alcantara som är en flod, som är ett stor utflyktsmål. Första gången vi var på Sicilien 1979 var vi där på Annandag Påsk och då var alla siciliarna där också, det gick inte att ta sig fram och dessutom regnade det.

Floden kommer fram ur en vacker ravin och vattnet är iskallt. Man kan ta sig ner till flodbädden, antingen till fots eller åka hiss ner. På sommaren när det är väldigt varmt är det populärt att åka hit och svalka av sig.

När vi hade sett oss mätta på utsikten vid Alcantarafloden körde Eva mot Calatabiano för hon ville visa oss ett ställe dit de varit bjudna på en släktmiddag, Villa Borgo. Och det var verkligen en fantastisk anläggning. Av en gammal bondgård har man gjort ett agrotursimoställe och lyckats behålla de gamla byggnaderna och kombinera dem med moderna möbler och arkitektur.

Uppe ifrån terrassen har man både havsutsikt och utsikt över Alcantarafloden.

På Holiday Club hade vi inte kunnat undgå att se alla fiskare som kom släpande på en massa utrustning, det var 350 fiskare från hela Italien som hade samlats för att fiska och tävlingen skulle börja just den här dagen. "Vår" lägenhet ligger precis i början av anläggningen, så vi har bra koll på vilka som kommer och går. Fiskarna bodde på Holiday Club, men hade sina måltider på Russot Hotel, för restaurangen på cluben var inte öppen så tidigt på säsongen. Eva hade varit lite orolig över att vi skulle bli störda av alla italienarna, men det var då rakt inget som vi märkte av. De nickade och hälsade så rart när de passerade oss där vi satt på vår uteplats.

Ännu har man inte börjat fiska utan håller på att rigga upp sin utrustning. Tävlingen skulle pågå i två dagar och avslutas med en galamiddag där fisken skulle vägas och en segrare utses.

När vi varit och kollat på fiskarna körde Eva upp till Taormina, för hon vet att jag absolut vill upp dit en gång vid varje besök på Sicilien.

Tillbaka i Gaggi blev det en stund till vid datorn och sen fick vi en god middag innan Claudio körde oss tillbaka till vårt hotel.

Dag 4/Fredag

Idag skulle vi åka på en riktigt lång utfärd till en stad som heter Caltagirone. Eva hade aldrig varit där förut, men läst i guideboken att det var ett trevligt utflyktsmål med mycket fin keramik. Vädret var lite sisådär, men vi hoppades på att det inte skulle bli något regn. Några mindre skurar kom det på vägen dit, men när vi väl kom fram var det uppehållsväder, men det blåste hemskt och var ganska kallt. Som tur var hade vi med lite extra kläder.

Eva körde in i stan och började leta efter en parkeringsplats och det var inte det enklaste, men under letande hamnade vi på stadens torg och då fick vi se den berömda keramikdekorerade trappan.

Det hade tagit ett par timmar att köra till Caltagirone och när Eva väl hade hittat en parkeringsplats var det dags att gå och äta lunch. Vi hamnade på en trevlig restaurang och fick oss en god lunch. Sen var frågan hur vi skulle göra, men vi beslutade att Åke skulle sätta sig vid torget ett tag och Eva och jag tog oss en promenad. Det var en gammal vacker stad, men vädret gjorde att det inte var speciellt trevligt att strosa, så vi gick till bilen och sedan hämtade vi upp Åke och körde till Museo Regionale della Ceramica . Det var väldigt intressant att få se all gammal keramik från 900-talet och framåt.

Naturligtvis fick man inte fotografera, men jag smög till mig ett par foton i alla fall utan blixt. Ibland när man går i souvenirbutikerna kanske man tycker, att keramiken de har där är lite gräll i färgerna och inte så där väldigt tilltalande, men nu fick vi verkligen se, att det inte är något nytt påfund utan den har sett så ut sedan urminnes tider.

Hela balustraden utanför muséet är dekorerad med de här stora keramikvaserna och Eva skulle nog kunnat tänka sig att ta en eller annan med sig hem.

Här en vy från muséets trappa. Det är Åke som sitter på andra sidan gatan.

Så var det dags att åka tillbaka till Gaggi igen och vi var hemma vid sjutiden. Eva ordnade till middag till oss och när vi sedan kom hem till vår lägenhet på Holiday Club kunde vi se tillbaka på en riktigt trevlig dag.

Dag 5/Lördag

Jag vaknade ganska tidigt och kunde konstatera att det regnade, inte mycket, men i alla fall. Vi låg kvar i sängarna ganska länge och sedan gick jag upp och gjorde frukost. Eva ringde och sa att Gaetano tagit bilen till skolan eftersom det regnade (han går i skola på lördagar också) och att han skulle komma och hämta oss när han slutade och det skulle han göra 12.20. Vi satt och läste, lekte med kattungarna och tittade på TV och sedan när det började bli dags tog vi våra paraplyn och gick iväg ut till gatan utanför receptionen och det stod inte på så kom Gaetano. Vi åt lunch hos Eva och sedan satt vi och såg fredagens "Så ska det låta" på SvtPlay. Claudio for iväg till Villa Citrus för han väntade gäster och det var en del han behövde fixa.

Då kände jag att jag behövde gå på toa och sedan blev det ett springande där och efter en stund börjad Åke också. Jag mådde inte alls illa, men hade fått en ordentligt diarré, men Åke fick feber också och frossa så att han skakade hela han. Vilken tur i oturen att den här magsjukan inte kommit dagen innan när vi var i Caltagirone, vad skulle vi gjort då? Tagit in på hotell kanske! När Claudio ringde hem för att kolla läget bad Eva honom att åka till apoteket och köpa Imodium och när han kom hem tog vi 2 tabletter var. Eva, som tänkt bjuda på rostbiff till middagen, fixade te och rostat bröd istället och sedan körde Claudio hem oss. Åke var så dålig att han inte orkade gå från receptionen och in till lägenheten, utan de ordnade så att han fick åka med en av elbilarna som de har att köra bagage med.

Åke fick några Panodil och så bäddade jag ner honom med dubbla filtar. Själv mådde jag jättebra igen och diarrén var borta. Just när vi kommit i säng började det smälla som bara den, det var fiskarna som firade med fyrverkeri. Vi gick ut på balkongen och såg på det och så gick vi och lade oss igen. Klockan 23.10 var det ett fyrverkeri till, så det blev en vända till ut på balkongen. Vi somnade om igen och vaknade på morgonen dagen efter hur pigga som helst och det var verkligen tur att det gick över så fort. Åker man bara en vecka är det inte kul om flera dagar går bort för att man blir dålig, men lördagen blev lite av en förlorad dag.

Dag 6/Söndag:

Som ett rent under vaknade vi friska och pigga efter att ha sovit gott hela natten. Solen sken och det var varmt och skönt väder. Vi åt frukost och sedan gick jag en promenad. Jag kände att jag behövde röra på mig lite. Eva hade bjudit på så mycket god mat de här dagarna och vi hade mest åkt bil och suttit vid poolen. Nej, nu behövde jag lite motion! Det är ju så fint var man än går, så här kommer några slumpmässigt utvalda foton som exempel på allt det vackra







På lunchen träffades vi på restaurang Sikelia där Gaetano, vårt äldsta barnbarn jobbar i helgerna. Det är inte lätt för ungdomarna att få tag i sommarjobb, så han är verkligen glad över det och trivs väldigt bra.




Gaetano tog upp beställning på dricka och serverade oss det, sedan satt han ned tillsammans med oss och åt lunch. Eva, som är så omtänksam, hade varit och pratat med restaurangägaren när hon beställde bord och sagt att Åke och jag var dåliga och bara ville ha kokt ris. Men inte vill vi ha det! Vi lyckades övertala henne att vi säkert klarade av att äta lite pasta och så blev det. Pasta med tomatsås, det är minsann gott nog.

När vi lunchat färdigt gick Åke hem och vilade sig i lägenheten och Eva och jag åkte på en antikmarknad, som låg i närheten av Villa Citrus. Vi köpte ingenting, men det var kul att titta på alla grejorna. Sen åkte vi till Villa Citrus och satt där i trädgården ett tag.



Fordon från olika tidsåldrar kunde man se på marknaden.

Vi åkte och hämtade upp Åke och så for vi iväg hem till Eva i Gaggi. Till middag fick vi den där rostbiffen som hon stekt kvällen innan, då vi blev dåliga. Den var jättegod och vi åt med god aptit.


Dag 7/Måndag

Nu var Evas semester slut (hur mycket semester det nu blev för henne med allt jobb hon haft för att ge oss en fin vecka). Måndagen blev en solig och fin dag med runt 30° och vi var vid poolen och badade nästan hela dagen.



Åke fick söka sig in i skuggan för det var i gassigaste laget.

Vid 16.30-tiden ringde Eva och berättade att Claudio skulle spela för en amerikansk grupp på restaurang Gambrinus på kvällen och nu undrade hon om vi ville gå dit eller om vi ville följa med henne hem när hon slutat jobba. Det var klart att vi vill gå och lyssna på Claudio! Pojkarna följde med också, så vi hade en riktigt trevlig sista kväll.



Claudio och hans folkmusikgrupp underhåller. Claudio är mannen med gitarren.

Sen blev det ju en sorglig stund, för nu måste vi säga adjö till Eva och hennes familj. Vår buss skulle komma och hämta oss kl 08.00 på tisdagsmorgonen, så det var bara att krama om dem alla och tacka så mycket för en härlig vecka och så hem till lägenheten och packa för att vara klara till morgonen.

Tilläggas kan att hemresan gick jättebra, allt klaffade perfekt och 19.30 var vi hemma vid Stenstugu igen och möttes av två glada jättekatter (vi var ju vana vid de små kattungarna).

Sicilien maj 2008

Den 6 maj gav vi oss iväg till Sicilien igen. Vi måste ju ner och träffa Eva och hennes familj och lite sol och värme hägrade ju också. Den här gången bodde vi inte på Villa Citrus. Åke har lite svårt för att gå, så vi ville bo lite centralare. Vi bokade bara en flygbiljett med Fritidsresor och sedan fixade Eva ett boende för oss på Holiday Club, en härlig anläggning med bungalows av olika storlekar där vi har bott flera gånger tidigare. Vi fick "vår" lägenhet den här gången också. Den ligger så bra till, nära livsmedelsaffären som finns på området, nära till poolen och nära entrén.

Resan gick alldeles utmärkt, vi var bara lite försenade från Stockholm och redan vid 12.30-tiden var vi framme i Naxos, där husmor på Holiday Club och Eva mötte oss. Bagaget kördes direkt upp till lägenheten och sedan var det bara att installera sig och packa upp.

Utanför lägenheterna växer det mandarin och citronträd och nu var del alldeles fulla med frukt.




Citronträden bär både blommor, omogna frukter och mogna citroner på samma gång. Det finns alltid frukt på dem.

Eva, som jobbar på Russott Hotel med konferenser, var tvungen att gå tillbaka till sitt arbete, men hon kom och hämtade oss på kvällen och så åkte vi med henne hem till Gaggi och fick träffa resten av familjen.

Efter en härlig middag skjutsade Claudio, Evas man, oss tillbaka till vårt hotell och jag kan lova att vi somnade kvickt och sov gott efter en lång dag. Vi hade varit uppe redan kl 04.30 för vi skulle checka in senast klockan 05.30.



På morgonen dagen efter gick jag ut på balkongen och fick se att det såg ut att bli en fin dag. Etna syntes så klart och svalorna svirrade omkring i morgonsolen.

Under taket på vår balkong fanns det 2 svalbon och svalorna var så orädda, så de flög ut och och i bona fast man stod ute på balkongen.

Holiday Club är en väldigt välskött och vacker anläggning och varje morgon åkte anställda omkring och sopade upp och tog vara på nedfallen frukt och löv. Mandarinsäsongen var i stort sett slut och det dråsade ner övermogna mandariner hela tiden, så de hade en hel del att ta vara på.

Naturligtvis blev vi med katt! Den här lilla honkatten kom på besök när vi åt våra luncher och fick sig lite korv eller skinka. Till slut köpte jag faktiskt en burk kattmat till henne.

Vad har vi då gjort de här två veckorna? Inte så mycket egentligen, men vi har haft en härlig semester! Vi har solat på förmiddagarna, gått hem och fixat lunch, tagit en promenad på eftermiddagarna och varit ute och ätit på något trevligt ställe på kvällarna. Så har programmet varit de dagar Eva har jobbat.

De dagar hon varit ledig och även de flesta kvällarna har vi varit tillsammans med henne och hennes familj. Vi har verkligen blivit väl omhändertagna!

Här är vi hemma hos Eva och Edoardo sitter vi köksbordet och försöker laga sina trasiga jeans. De skulle visserligen ha en massa hål, men var nu i det stadiet att knäna stack ut alltför mycket.
Mamma Eva fick rycka in och storebror Gaetano är med och kollar. I dörröppningen ut till terassen ser man ryggen på Åke, som gillar att stå därute och se på omgivningarna.

På luncherna åt vi som regel hemma i lägenheten om vi inte var hos Eva, men vi har ett favoritställe som Åke verkligen gillar och det är en bar som heter Sikelia. Ägaren där och Åke har ett speciellt förhållande - ägaren kallar Åke för "Professore" och Åke kallar hon för "Baronen".

Här är Åke på Sikelia och får sig ett glas öl. Jag fick minsann ett glas jag också och en kopp cappucino.

Nere i Naxos låg det nästan varje dag något kryssningsfartyg och den här 5-mastade båten var verkligen vacker. På kvällen var riggen upplyst och det var jättefint att se. Ovanför på berget ligger staden Taormina.

På måndagen passerade Giro D´talia Naxos och då var jag ute och promenerade och passade naturligtvis på att vänta tillsammans med en massa andra, för att se cyklisterna passera. Vädret var lite sisådär och det kom t o m några regnstänk.

Först kom det en massa såna här bilar som sålde reklamgrejor. Man kunde få sig både rosa kepsar, tröjor och ryggsäckar.

Efter en ganska lång väntan kom så tättruppen, eskorterad av polismotorcyklar och bilar och tätt följd av följebilar med extracyklar.

Och sedan kom klungan och massor av bilar med extracyklar. Det var nog nästan lika många bilar som cyklister.

På Villa Citrus hade den lilla katten vi lärde känna när vi bodde där i oktober 2007, flyttat upp till tennisklubben och där hade hon fått 5 ungar. Alla tyckte att det var så roligt med kattungarna. De hade en kartong som de bodde i och man hade till och med spänt upp ett parasoll så att de skulle kunna få skugga.



Den här vyn över bergen kan man se från trappan på Villa Citus. På berget ligger byn Castelmola och staden Taormina.


Eva skulle få nya gäster och här är hon och ser till att allt är som det ska i lägenheten. Hon sätter alltid in ett paket kaffe, te, socker och lite mandelkakor till gästerna.


Här är vi och handlar på Gabbiano, en stor och fin livsmedelsaffär som ligger alldeles intill Villa Citrus. Eva visar mig en jätteförpackning med Nutella. Det måste verkligen var populärt på Sicilien.

På pingstdagen var det molnigt och blåsigt väder. Sjögången var kraftig och sköljde över hela Recanatistranden.

Men oss gick det ingen nöd på, för vi var hemma hos Eva. Här sitter Edoardo framför datorn.

På kvällen var Åke ute på terassen och kom in och sa att det var fullt av sand där och när Eva tände ljuset fick vi se att det minsann inte var vanligt sand, utan aska från Etna.

Och när vi tittade ut genom fönstret som vetter mot vulkanen fick vi se att den hade fått ett utbrott. Sedan såg vi lavaströmmen som rann nerför sidan flera kvällar när vädret var klart.

Varje dag tog vi oss en promenad och tittade på Recanatistranden, men vi var aldrig där och solade eller badade, för vi hade en fin pool på hotellet där vi låg och solade istället.

Här är vi på La Spelonca och blir underhållna av Claudio, hans bror Pippo och Tanino. Då trivdes verkligen Åke.

Bröderna Foti

En dag när Eva var ledig tog hon med sig sönerna och kom ner till oss på Holiday Club och satt vid poolen och killarna fick bada.

På lunchen åkte vi till Villa Citrus och där blev det grillparty i trädgården.

Dagen innan vi skulle åka hem ordnade Eva så att hon fick vara ledig på eftermiddagen och då körde hon upp till Taormina. Där är det verkligen vackert och att gå där och strosa och titta på alla de vackra gränderna kan man aldrig få nog av.

På kvällen bjöd Eva på en härlig rostbiff med råstekt potatis och sallad och sedan körde Claudio oss hem. Nu skulle det packas!

20 maj och dags för hemresa. Klockan 8.45 skulle bussen avgå från Recanati, så det blev inte så tidig uppstigning den här gången i alla fall.

Den 20 maj var det inte bara hemresedag utan då har vi bröllopsdag och för att fira oss bjöd Eva på frukost på Russott Hotel och där fick vi ett bord ute på terassen där vi kunde sitta och titta ut över havet.

Här utsikten från terassen med hotellet vackra pool och en massa fiskebåtar i vattnet utanför. När vi ätit vår frukost var det sedan dags att ta farväl av Eva och gå till transferbussen som skulle ta oss till Catania.

Första delen av hemresan var det klart väder och vi flög rakt över de Eolska öarna, sedan var det molnigt i stort sett hela resan. Resan gick bra, om man bortser från att vi hade 1½ timmes försening på Catania, men det gjorde inte oss så mycket för vårt anslutningsflyg till Gotland gick inte förrän 20.00.

När vi kom till Arlanda hyrde vi oss ett rum hos Rest and Fly så att vi fick sträcka ut oss några timmar. I Visby väntade sedan Bosse på oss för vidare transport till Stenstugu, där två glada katter mer eller mindre överföll oss i sin förtjusning över att vi äntligen var hemma igen.